Idag var jag hemma hos mina föräldrar en stund och åt lunch med mamma och hundarna var runt oss hela tiden och busade. Det känns faktiskt konstilgt att inte ha hundar i hemmet när man har haft det större delen av sin uppväxt. Mina vita älsklingar är så himla saknade och det känns som att de saknat mig med när jag kommer och hälsar på. Hund-sjuk blir man och jag vill ta med mig dem hem...

Än på ett tag kan jag nog inte övertyga Emil om att vi skaffar en egen, men troligtvis kan jag nog få honom att gå med på att vi lånar dem lite oftare! <3

Hej så länge!