Hej hoppet!

Så himla skönt att göra sig kvitt den där människan en gång för alla! Tyvärr också... jag ville ju att det skulle bli bra och jag försökte verkligen att bli sams, men nu när sista ordet är sagt så känner jag mig nöjd med detta beslutet.
Allt blev med ens mycket lättare och det ser ljusare ut! Jag är glad, efter en urmysig TK-Helg och att tillsist få säga tack och adjö till denna jobbiga person! Emil var här en stund också och han kommer tillbaka runt tolv <3
Har bestämt mig för Facebook nu också. :) Kan ju inte skada och skvaller är roligt!

Så härligt att bara känna sig GLAD!! <3

Hej så länge

Hur mycket ska man klara av?

Okej, jag älskar barn! Ingen löjlig kommentar om "pedofil" nu tack! Jag tycker det är jättemysigt med barn. De för in glädje och är söta och helt charmigt knäppa... när de vill. Är barnvakt till mina kusinbarn. Har precis börjat och testandet är i full gång från ena ungens sida. Testar gränser och är inte van vid att inte mamma eller pappa kommer och hämtar. Prövningarna är ganska hårda faktiskt. Än så länge känner vi ju inte riktigt varandra och jag har inte full koll. Jag kan sätta ner foten, det kan jag faktiskt om jag vill, men vad gör man när ungen säger: "Jag gillar inte dig! Jag vill inte vara kompis med dig... jag älskar mamma men inte dig för du ä inte söt. Du är en stinkande fläskklump." Det är ju lagom roligt... barn kan vara elaka ibland... 5 minuter senare var jag jättepoppis och kul. Då är det ju bara att spela med, men jag kan inte säga att orden inte gjorde ganska ont. Nu tänker väl alla "Men va fan, skärp dig, han är bara ett barn och säger bara det där. Han menar det inte" Och det är nog så, jag hoppas det. Men iaf... jag blev ledsen! Det är inte så lätt att bara ta allt med en axelryckning just nu... jag har inte den självkänslan för tillfället. Det visade jag såklart inte och jag tänker fortsätta vara barnvakt. Det där var nog bara tillfälligt och kan lösas med lite träning. Men när man är i ett så deppigt tillstånd som jag är i just nu så, nä, då funkar det inte att bara glömma orden. Jag känner mig rätt så värdelös... det är rätt mycket att gnälla på just nu, jag har förlorat två av mina bästa kompisar pga min personlighet, de hatade mig och stod inte ut längre... mina närmsta kompisar nu börjar sväva iväg åt andra håll och sakta men säkert glömmer de bort mig (känns det som. SVACKA, kom igåg det) en, vad ska man säga, person som varit en speciell del av mitt liv i 7 år vill typ inte veta av mig mer, ständigt konflikter hemma, skolkoncentrationen minskar, jag ses som ointressant eller osynlig i klassen och har inte fått tillfälle att vara ute med dem på 1½ år (mitt fel) jag känner mig inte snygg i någonting längre och jag underhåller mig med att titta på Idol och spela pinpall... och nu tycker inte barn om mig heller! Det positiva i detta är att jag VILL ändra allt :) Jag har ju den inställningen kvar iaf... trivs man inte ska man försöka ändra på det. Emil är underbar som stöttar mig hela tiden. Jag som är så ängslig och sotis... det jobbas det också med.

HUR FAN SKA JAG VÅGA PUBLICERA DETTA? :S

Jag tänker ju inte :P Okej... vi säger såhär, jag är deppig och överdriver (hoppas jag) Jag behövde skriva bara... psykologstuga i hjärnan tror jag. Förlåt!

Hej så länge

Snart i rutin

Mycket som hängt i luften nu. Men jag har börjat ta tag i det och ordnat upp allt. Skolan rullar på och inget är svårt och stressigt än. Denna vecka har ju rent av inga  läxor behövts göras. Banken är klar, barnvakteriet är fixat och jag har enerig kvar till att göra alla de där totoalt onödiga sakerna som jag gör "bara för att". Och ändå klagar jag på att jag är trött :P TYPISK rutin! Allt bara går och går och går. Veckan är som den är, den underbara helgen kommer och sedan är man runt. Lite trist men så är det när man går i skolan och är fattig. Men, nästa helg är det fan TK-Helg! Det du :D Ska bli så himla roligt och jag längtar verkligen. Känns som att jag håller på att tapp mina brudar. Alla andra går ju också på rutin. Men nu är det bokat sen månader tillbaka så nu kan alla, och alla kan typ HELA helgen. Då kanske vi hinner prata om allt.
Denna helgen blir det EMIL <3 Min älskling! Saknar honom hela tiden... blir att mysa och ha det gött tror jag. Folket reser ju bort så det blir nog perfekt! Nu, ska jag sova iaf. SOVIS imorgon, yahoo!

Hej så länge

Måste vs. Vilja

Tro mig, det finns 1000 andra saker jag skulle vilja göra just nu och det finns 1000 andra saker som jag BÖR göra just nu. Varför kan det inte vara samma saker? Då hade allt varit mycket lättare, men NEJ. Jag gör inget, varken något jag vill eller måste göra. Jag bloggar. Jag vill egentligen bara gå och lägga mig och sova, men det går inte, för jag MÅSTE plugga historia. Jag gör inget av det. Vad hände med mitt engagemang? Blåste bort? Byttas ut mot lathet iaf... Hoppas att det bara är något tillfälligt för jag får inte bli slö nu. Inte till tvåan då det är mycket som står på spel. Inte okej! Fryser gör jag också... det är så kallt, särskillt ute. Stod och skakade när jag väntade på bussen när jag skulle åka hem och nu fryser jag igen, även fast jag har på mig min mysmysfliiiis. Tänk ett täcke, varmt och bra! Sova låter bra. Men jag ska plugga, prov snart. Sluta skriva! Men va fan, jag kommer bara börja spela pinball eller något annat. Men jag ska försöka. Vad gör jag här?!
Imorgon är det skolansdag som ska spenderas med esteter, och när jag kommer hem dröjer det inte länge förren jag får träffa min man. Det ÄLSKAR VI! :D

Hej så länge

Skola... igen

Nu har skolan börjat igen på allvar. Vad ska man tycka om det... idag var det en jobbig och lång dag. Imorgon blir det nog lugnare förhoppningsvis, eller troligen. Inte lika många lektioner och framför allt lite roligare sådana. Tar nog några dagar till innan jag blir skoltrött iaf. Emil började också skolan idag; KI. Jag är så himla stolt över honom! ^^ Min lilla läkare. Idag ska han iväg på "läger" typ och kommer hem på onsdag. Är ju borta med nya folket dårå för att lära känna varandra. Som gullig nollning :P Hoppas att han får det bra där. Men jag längtar tills han kommer hem, på fredag ses vi igen <3

Att fira 8 månader på landet var bäst. Jag är så lycklig!! De bästa 8 månaderna i mitt liv. Vill aldrig vara ifrån min Emil.

Ska plugga nu. Hej så länge

Caspita

Av och för mig, igår idag och imorgon

RSS 2.0