Följer Lady Dahmers blogg och för någon dag sedan skrev hon ett härligt inlägg om kvinnors kroppsideal och hur störande det är när pinn-smala gudinnor leker martyrer. Detta gav såklart många starka kommentarer med åsikter och ibland blir man bara för frustrerad. Jag vågar aldrig kommentera själv, det känns så utlämnande, men jag tänker kommentera det här i bloggen i alla fall. :)

Okej... Det finns inte EN storlek! 32/34 säger ingenting! Ibland kommer jag ner i ett par jeans som är 36, ibland måste jag fan ha 42! Och ingen kropp "är bara som den är". Den som går runt och tror att "jag påverkar inte alls min kropp, jag gör inget speciellt" har ingen ordentlig verklighetsuppfattning. Faktiskt! "Jag äter normalt" - enligt vem? Pratar vi tallriksmodellen eller? Hur mycket alkohol dricker du och hur mycket tränar du, 1 eller 5 gånger i veckan? Blir det en chokladkaka en gång om dagen eller i veckan, månaden, året? Vad av detta är onormalt om jag får fråga? Alla har rätt att göra egna val i livet, men inget "bara är". Det kan ni väl ändå inte tro!

Men sen håller jag med; "Kurvor" handlar om tuttar och höfter och inget annat och det existerar inte på kvinnor som inte har det klart genetiskt samtidigt som de toktränar på gym! Och det är riktigt trist faktiskt! Tjejer "SKA VARA" (så trött på det uttrycket) så smala så att man kan knäppa händerna runt midjan, men har de inte en ordentlig hylla samtidigt är det anorexia-varning. Vem kom på detta?

Nej... det var det! Passa på att läsa inlägget, man får faktiskt en tankeställare.
Hej så länge!