När jag kom hem idag möttes jag av en hund, min stjärna Astro, som skäller/gnyllar/ylar förtvivlat. Hela dagen har mamma tagit hand om och trimmat Rizzo, och detta har gjort den lilla avundsjukan helt galen! Det är det jobbigaste med han-hundar! Man kan inte ha dem ihop utan att det blir fight om revir. Matte är 100% Astros (tycker han själv) och nu kommer en ny hund och bara "Snor henne!" Inte okej! Att Candie dessutom löper gör att Astro är dubbelt så högljudd... SUCK! Nu är mamma iväg med Rizzo och Astro grääääät ett tag. Men nu är det faktiskt ganska tyst... Tar ärligt talat på mig all äran för det. Hade jag inte tagit hand om honom hade vi blivit vräkta nu "På grund av hund".

Hej så länge!