Åh vad jag älskar min man! Det är otroligt <3 Ibland gör han sådana där små saker som gör att jag bara vill hoppa runt och dansa av glädje. Ingen kan få mig att bli så lycklig som han kan! Han finns alltid hos mig på något vis. Det är så mysigt. Vi har varit tillsammans i över ett halvår nu och vi beter oss fortfarande som nykära. Vi har fått höra av lite olika människor: "Men hallå, vad är det med er? Ni ska ju ha börjat gräla och slåss nu." i lite olika varianter. Men vi har aldrig haft ett riktigt gräl faktiskt. Vi blir bara ledsna, ingen av oss vill såra! Vi är lite larviga, men jag älskar hur vi har det :D Jag är så trygg med Emil, han kan skydda mig mot allt ont i världen och jag vill aldrig vara ifrån honom. Snart kommer han faktiskt och hämtar mig ^^
Är van vid att prata med Emil varje dag och ses minst en gång i veckan. Nu på sommaren har det blivit att vi är tillsammans flera dagar i rad. På måndag åker vi till landet bara han och jag och ska vara där i 4 dagar.  Herre min je vad jag längtar!! Ska bli så otroligt mysigt <3 Jag vet att det inte alltid kommer vara såhär, att vi ses och hörs hela tiden, och jag blir så ledsen när jag tänker på det. Han kommer behöva plugga mycket, jag kommer behöva plugga mycket... och åker inte han och gör lumpen i 11 månader så kanske jag gör det... Tänk :'( 11 månader och bara prata och träffas några få gånger. Tankarna får mig att må så dåligt! Usch... det är långt in i framtiden, jag vet. Men iaf, jag vill verkligen inte vara med om det! Jag vill hoppa fram i tiden till då vi kanske bor tillsammans och verkligen ses precis varje dag ^^ Så vill jag ha det! Men det handlar väl om tålamod och att leva i nuet :) Nu är jag lyckligast i världen! Sitter bara och ler just nu. När Emil kommer om en timme ska jag falla in i hans armar och kyssa honom ^^ Mys! Folk får kalla mig larvig, jag är den lyckligaste räven! <3

Hej så länge