Bokat Paris

Igår bokade jag och Emil en resa till Paris! Vi blev först bjudna på stort nyårsfirande där vilket jag tyckte lät fantastiskt roligt. Jag menar: Nyår i Paris, hur romantiskt och härligt vore inte det?! Men allt eftersom tiden gick började fler och fler människor hoppa av och tillslut var det bara jag och Emil kvar. Då kändes det plötsligt lite konstigt. Såklart det fortfarande skulle blivit trevligt men inte samma fest-känsla. Men så bestämde vi att vi tar en weekend till Paris efter nyår istället och det känns toppen!

Åh, Paris är en stad jag verkligen vill utforska! Se alla de där klassiska sevärdheterna. :D Strosa runt på vackra gator med sin kära, äta fantastiska bakverk och shoppa. Och sedan fly undan kylan på en fin restaurang och dricka ett glas vin. Ja, det ser jag redan fram emot! <3
 
Tillsammans i Paris!

Hej så länge!

Ofokuserad

Eller nej, inte helt ofokuserad. Bara fokuserad på allt annat. Ni vet när man vet att man borde sätta sig och skriva på sin tenta, men allt annat prioriteras i alla fall. Så är det just nu! Allt annat är antingen roligare eller viktigare :P Och nu är det dessutom dags för lite lunch... drar ut på det en timme till tror jag..

Hej så länge!

Mind

Tidig morgon idag! Gick upp med Emil så att jag skulle få hela förmiddagen på mig att plugga. Tanken var god :P Men känns bra ändå, alltid skönt att starta dagen. Hur sjukt var det inte med snön i morse btw? Första snön! Knappt så att det räknas egentligen när det var så lite, men folk skriver om det på FB så... :P

Imorgon ska jag på informationsdag på mitt nya volontärjobb. Ska jobba som volontär för mind, självmordsupplysningen. Det känns fantastiskt, samtidigt som det känns väldigt läskigt! Kommer jag fixa det här verkligen? Men jag måste prova, jag känner att jag måste göra detta! Får se hur det känns imorgon!

Hej så länge!

Smällar man får ta

Gårdagens jympa-pass på friskis känns minst sagt av idag. "Deeet känns!" Straffet man får för att inte ha varit där på alldeles för länge! Senast träningen... hundlöpet 8e september. Mesträning hemma räknas faktiskt inte.

Men träningsvärken är också bra på något vis, ett bevis på att man är påväg i rätt riktning och faktiskt tog i lite under passet. Imorgon kör vi igen, denna gång i sällskap av fina mamma! Om vi peppar varandra kanske det blir ett pass på söndag också. Heja heja!

Hej så länge!

En bild säger mer...

Haha! Så bäst! 
 
vacker utan spackellll
 
Hej så länge!

Klapp på axeln

Klockan är snart 1 och jag kan faktiskt säga att jag har varit ganska produktiv idag. Det är inte varje dag det händer ska jag säga! Jag har redan vikt undan den rena tvätten och startat en ny maskin med tvätt. Diskat undan gårdagens kvarlämnade disk, dammsugit, våttorkat, plockat undan här hemma så att det är snyggt till när Emil kommer hem. Jag har dessutom läst 1 av 2 artiklar som jag ska ha läst till morgondagens föreläsning och om en timme ska jag övningsköra.

Inte för att det är värst grejen! Men man känner sig faktiskt lite extra duktig när man får så mycket gjort på bara en förmiddag. Och då får man också lite mer ork att fortsätta! Där var diskmaskinen klar, tömning och sedan lunch. :)

Hej så länge!

Där är den!

Nu är det på gång! Vår lilla lya ligger uppe, hur sjukt är inte det? Inte öppet för "allmänheten" än dock. Hoppas alla försprångare är taggade på en fantastiskt två:a! "Påväg in i Sollentuna" ;)

Hej så länge!

100 dagar

Idag har jag och Emil varit gifta i 100 dagar. Vilken fin början vi har haft på vårt lilla äktenskap! På ett sätt har inget alls förändrats och samtidigt har allt förändrats! Det är så skönt att känna att vi fortfarande "är vi". Men vi är ändå lite bättre än vad vi var innan; lite tryggare, lite mer tillsammans, lite mer kära. Emil och Sara 2.0 om ni så vill. Och på 100 dagar har vi tagit några jättesteg rakt ut i nästa fas i våra liv.

Om 100 dagar till kommer våra liv se ännu mer annorlunda ut. Examen hägrar, lägenheten ska säljas, arbetsintervjuer och flytt till ny stad. Undrar var vi är om 100 månader...

Jag är livrädd och samtidigt vill jag inte vänta. Och jag är så glad att jag har någon att dela det här med. Och jag är så glad över att kunna kalla honom "min man"!

 
Hej så länge!

Caspita

Av och för mig, igår idag och imorgon

RSS 2.0