Skola 8.10
"Tidigt! Jag väcks av vågors brus och fiskmåsars skrin... fruktansvärt! Jag måste byta till något bättre när jag kommer ihåg och får tid! Jag sträcker mig efter snoozen och min digitala sol, som slocknar. Det blir åter mörkt i mitt rum. Jag hinner sluta ögonen i en sekund innan ett nytt ljud förstör friden, ett nytt alarm; från min mobil. Jag är själv ansvarig för helvetet! Det irriterar mig... men jag känner mig själv. Jag föredrar oftast att gå upp ur sängen så fort som möjligt för då slipper jag stressen och det är egentligen lättare att gå upp efter första signalen, jämfört med den femte. Jag stänger av väckningen och stiger upp.
Jag möts som alltid av Astro, som idag blir extra glad över att se mig då jag är den första i familjen att gå upp. DÅ är det tidigt! Det innebär dessutom att det inte finns något färdigt kaffe till mig, suck! Efter att ha klappat Astro i två minuter är han fortfarande inte helt tillfreds och jag ger upp. Det är för tidigt... kaffe är ett måste! Kaffe som ska räcka båda nu och till en kaffe att ta med. Jag hör hur mamma kämpar sig upp, hon trivs inte med att Astro är uppe när inte hon är det. Min stackars mamma!
Efter att jag slukat så mycket frukost jag klarar av tar jag min kopp med kaffe och går tillbaka till mitt rum. Sängen är obäddad och ser fruktansvärt inbjudande och varm ut. Jag motstår frestelsen genom att sätta på uppiggande musik och tar en mun av kaffet. Det är också varmt, får duga! Jag ställer mig vid spegel och slår på spotlighten så att jag kan se någonting. Solen är lika seg som jag idag och jag behöver det extra ljuset. Jag börjar med det vanliga sminket, men så faller ögonen på min gyllene ögonskugga och jag blir väldigt sugen på att använda den! Så därför blir det sminket som avgör dagens klädsel; Svart linne, jeans och smycken i guld.
När jag känner mig tillräkligt vacker, så vacker man kan bli när det är tidigt, går jag till badrummet. Upptaget! Såklart! Det är det alltid när jag och Pär har samma uppsigningstid, förskjutet med 10 minuter. Det var tur att jag packade min väska och alla gym-saker igår kväll, även om det var en av orsakerna till att nattens sömn bara blev 6 timmar.
Jag skyndar mig mot hallen med alldelles för många saker i händerna, även om jag är van så är det tidigt och jag tappat iPoden... tur att man har en gammal modell som håller! Jag fyller min dricktermos (Som Emil köpte på Starbucks när han var på Kreta <3) och ångrar snabbt mitt val av skor! 10 cm klackar byts ut mot mammas svart streetskor. Det gör att jag kan ta den snabba vägen till bussen. På någon minut har jag åkt ner för hissen och är utomhus. Det är kallt, det är tidigt! Jag närmar mig staketet som jag ska hoppa över, därefter är det bara att gå över vägen och så är man framme. Den alltid lika påfrestande magknipen börjar när jag ska hoppa ut på vägen. Jag ser framför mig hur jag snavar och faller! Jag ser hur mina saker flyger åt alla håll och jag faceplantar rakt ner i högekörfält. Detta hände dock inte idag heller, så jag når busshållplatsen utan missöden. Nu slår jag på min iPod. Bon Jovi, som vanligt. Jag älskar Bon Jovi, det är inte det, men jag kommer snart lyssna sönder mina favoriter och desstuom vill man ha något mer peppande när man väntar på 1an. Vi bläddrar förbi och snart spelas Linkin Park "Valentins Day" genom lurarna. Jag tar en smutt av kaffet, känner att jag behöver mer energi. Jag tittar på klockan och kan konstatera att bussen är två minuter sen. Precis då svänger bussen in mot hållplatsen och jag ser folk jag känner... det spelar ingen roll om det är folk man tycker om eller inte, det är alltid jobbigt att träffa folk på morgonen... när det är tidigt! Jag låtsas att jag inte ser människorna, men så fort någon hälsar är det kört. Men som tur är så är bussen full och vi måste sätta oss på skillda platser i alla fall. Jag kan fortsätta att lyssna på min musik, som nu gå över i en Eagles låt. Titeln kommer inte till mig på en gång, men jag kan låten utantill och snart kommer svaret av sig själv.
Bussen anländer till skolan och jag måste prata med mina samåkare. Inget alls illa menat åt personerna! Inte ett dugg! Det är bara... ja, tidigt. Vi går upp till skåpen och jag vänder mot mitt håll, de vänder åt sitt. Jag öppnar mitt skåp och suckar. Kaffet är slut, men dagen har knappt börjat."
Detta skrev jag när jag kom till skolan :P Ibland får jag bara ett behov av att skriva, om vad som helst! Ella måste tro att jag är knäpp :P Ni med kanske? Men, men... Så brukar en morgon kunna se ut, om jag börjar skolan klockan 8.10. Det var en lång dag måste jag säga! Nu är det Idol!
Hej så länge!
Jag möts som alltid av Astro, som idag blir extra glad över att se mig då jag är den första i familjen att gå upp. DÅ är det tidigt! Det innebär dessutom att det inte finns något färdigt kaffe till mig, suck! Efter att ha klappat Astro i två minuter är han fortfarande inte helt tillfreds och jag ger upp. Det är för tidigt... kaffe är ett måste! Kaffe som ska räcka båda nu och till en kaffe att ta med. Jag hör hur mamma kämpar sig upp, hon trivs inte med att Astro är uppe när inte hon är det. Min stackars mamma!
Efter att jag slukat så mycket frukost jag klarar av tar jag min kopp med kaffe och går tillbaka till mitt rum. Sängen är obäddad och ser fruktansvärt inbjudande och varm ut. Jag motstår frestelsen genom att sätta på uppiggande musik och tar en mun av kaffet. Det är också varmt, får duga! Jag ställer mig vid spegel och slår på spotlighten så att jag kan se någonting. Solen är lika seg som jag idag och jag behöver det extra ljuset. Jag börjar med det vanliga sminket, men så faller ögonen på min gyllene ögonskugga och jag blir väldigt sugen på att använda den! Så därför blir det sminket som avgör dagens klädsel; Svart linne, jeans och smycken i guld.
När jag känner mig tillräkligt vacker, så vacker man kan bli när det är tidigt, går jag till badrummet. Upptaget! Såklart! Det är det alltid när jag och Pär har samma uppsigningstid, förskjutet med 10 minuter. Det var tur att jag packade min väska och alla gym-saker igår kväll, även om det var en av orsakerna till att nattens sömn bara blev 6 timmar.
Jag skyndar mig mot hallen med alldelles för många saker i händerna, även om jag är van så är det tidigt och jag tappat iPoden... tur att man har en gammal modell som håller! Jag fyller min dricktermos (Som Emil köpte på Starbucks när han var på Kreta <3) och ångrar snabbt mitt val av skor! 10 cm klackar byts ut mot mammas svart streetskor. Det gör att jag kan ta den snabba vägen till bussen. På någon minut har jag åkt ner för hissen och är utomhus. Det är kallt, det är tidigt! Jag närmar mig staketet som jag ska hoppa över, därefter är det bara att gå över vägen och så är man framme. Den alltid lika påfrestande magknipen börjar när jag ska hoppa ut på vägen. Jag ser framför mig hur jag snavar och faller! Jag ser hur mina saker flyger åt alla håll och jag faceplantar rakt ner i högekörfält. Detta hände dock inte idag heller, så jag når busshållplatsen utan missöden. Nu slår jag på min iPod. Bon Jovi, som vanligt. Jag älskar Bon Jovi, det är inte det, men jag kommer snart lyssna sönder mina favoriter och desstuom vill man ha något mer peppande när man väntar på 1an. Vi bläddrar förbi och snart spelas Linkin Park "Valentins Day" genom lurarna. Jag tar en smutt av kaffet, känner att jag behöver mer energi. Jag tittar på klockan och kan konstatera att bussen är två minuter sen. Precis då svänger bussen in mot hållplatsen och jag ser folk jag känner... det spelar ingen roll om det är folk man tycker om eller inte, det är alltid jobbigt att träffa folk på morgonen... när det är tidigt! Jag låtsas att jag inte ser människorna, men så fort någon hälsar är det kört. Men som tur är så är bussen full och vi måste sätta oss på skillda platser i alla fall. Jag kan fortsätta att lyssna på min musik, som nu gå över i en Eagles låt. Titeln kommer inte till mig på en gång, men jag kan låten utantill och snart kommer svaret av sig själv.
Bussen anländer till skolan och jag måste prata med mina samåkare. Inget alls illa menat åt personerna! Inte ett dugg! Det är bara... ja, tidigt. Vi går upp till skåpen och jag vänder mot mitt håll, de vänder åt sitt. Jag öppnar mitt skåp och suckar. Kaffet är slut, men dagen har knappt börjat."
Detta skrev jag när jag kom till skolan :P Ibland får jag bara ett behov av att skriva, om vad som helst! Ella måste tro att jag är knäpp :P Ni med kanske? Men, men... Så brukar en morgon kunna se ut, om jag börjar skolan klockan 8.10. Det var en lång dag måste jag säga! Nu är det Idol!
Hej så länge!
Kommentarer
Trackback
