Från rallybrud till trafikfara

Igår körde jag bil som en gud! Helt ärligt! Vissa saker måste man ju slipa lite på, förfina. Men i övrigt körde jag perfekt och smidigt. Allt i en enda rörelse och jag var asstolt!

Idag var jag helt klar dagens sämsta förare! Efter att helt oförberedd hamna i en brant uppförsbacke, fått stanna där på grund av korsning fick jag en black out. Jag kunde fan inte komma iväg och det blev bara fler och fler bilar. Det var hemskt! Jag kände inte benen och fattade inte vad jag gjorde för fel. Efter att till slut ha kommit bort från kaoset (allt var ju så in i helvete pinsamt) var jag så panikslagen att jag inte kunde någonting. Helt plösligt kunde jag inte starta bilen över huvudtaget. Pappa sitter och undrar vad jag håller på med, vad som hände, och jag vet inte själv. Det var fruktansvärt alltihop! Var bara att börja från början. Tillbaka till lektion 1: Krypkörning.

När det också gick åt helvete ville jag bara kliva ur och sedan åka hem. Som om pappa tillät det. Vi startade och stannade, stannad och startade. För varje gång blev det bättre och bättre, snart försvann känslan av att vilja gråta, jag började skratta när det gick som jag ville och nu är jag tillbaka på tronen. Kung över bilen :P

Man har sina bra och dåliga dagar asså.
Hej så länge!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Caspita

Av och för mig, igår idag och imorgon

RSS 2.0