Har plockat fram min "Kom-ihåg" - lumpenlapp nu. Man får ju en lista på saker man ska ta med sig och jag börjar plocka fram det jag ska ha NU. Jag ska ju inte mönstra på flera veckor och ändå har jag redan plockat fram betyg från grundskolan och betyg jag fått hittills i gymnasiet. Jag har skrivit ut hälsodeklerationen och börjat fylla i den och så har jag börjat fundera på vad jag ska ha på mig :P haha! Det är en sjuk egenskap jag har... Sånt som det är mer brottom med, orkar jag inte göra utan skjuter upp det. Men när det är små, simpla saker som man har veckor på sig att göra, då gör jag det på en gång. Suck. Jag kan ju inte vara frisk :O

Men ärligt, detta är något jag faktiskt vill göra! Jag vill göra lumpen och jag VILL klara det! Jag är ju livrädd med, såklart. Speciellt när härligt stöttande människor säger saker som "Du kommer bli så jävla trackaserad och våldtagen" eller "Du kommer få ta all skit och bli förlöjligad"... inte okej. Jag vill! Jag vill klara mig bra och visa vad jag går för, ha en RIKTIG utmaning. Jag tänker inte precis bevisa att jag är bäst och slår alla killar med hästlängder. Det gör jag ju inte. Men jag vägrar bli en börda eller en som alla ser ner på! Jag känner att jag kan fixa det, och jag vill intala mig själv det, med lite mer träning. Jag vill att folk ska förstå hur mycket jag faktiskt kämpar... Jag kunde knappt röra mig framåt idag för att jag hade så ont i benen efter styrke-passet på gymnastiken. Det var tredje dagen i rad jag tränade och så har jag även cyklat, JU! Haha! Nämen, TAGGA! Jag börjar bli redo och när jag klarar mönstringen har jag ett år till på mig att träna min kondition och fysik innan jag rycker in. Visst är det coolish ;) "Don't stop me now!"

Hej så länge!