Sitter hos Emil och gör inget speciellt vettigt och det känns JÄTTEBRA! Nu har jag sommarlov, äntligen, alltså den perfekta tiden att inte göra någonting alls över huvudtaget.

Skolavslutningen var trevlig! (Att jag blev utelåst från aulan och var bortglömd av alla var dock inte lika trevligt. :P Jag ringde till 8 pers och ingen svarade. Typisk otur? Skulle inte tro det... säger vi) Men det gick bra på alla uppspel och så. Vi gjorde en kupp i min ensemblegrupp. På sista avslutningen, vi sjöng på 3, spelade vi vår favoritlåt istället för den lärarna valt. Vi spelade I'm so exited. :D Mycket bra! Ettorna har utvecklats, kören lät INTE okej enligt mig. Men jag är ju som jag är, bortskämd med kör efter AF... kan även kallas arbetsskada.
Att sedan säga hejdå till klassen var lite ledsamt, men vi kommer ju att ses igen. Olof dock, vår svenska-vikarie, höll ett jättefint tal och jag tyckte att det var riktigt rörande! Kommer att sakna honom som lärare!! Men vill fortfarande ha Lasse tillbaka, vår ordinarie lärare. Varför ska det vara så? Varför ska man behöva säga "tack och adjö" till lärarna man tycker så bra om och som gör att man utvecklas, och istället ha kvar lärare som inte alls är så? Inte helt okej... nåja.

Efter avslutningen åkte jag till Mörby Centrum och mötte Emil där. Sedan åkte vi till stan och åt en mysig lunch tillsammans på Jensens Böfhus. Var verkligen något som vi ska göra om. <3 Men så, ja... vad ska jag säga? Kärlek är så... knepigt... kommer, går, eller stannar för evigt!! Fortsättning följer...

Hej så länge /Leeeedig tjej