Olika perspektiv på tidens gång

Vissa skulle kalla det 730 dagar, några skulle säga 24 månader, de flesta väljer nog att kalla det 2 år. För mig är det dessutom något annat; början på något underbart.

Jag vet att jag blivit bättre på mycket under dessa två år, som att läsa ut de små detaljerna i ansiktsuttryck, läsa mellan raderna och i vissa fall till och med nästan förstå mig på min bättre hälft. Men jag har också blivit sämre på saker, exempelvis har mina sovvanor försämrats på grund av telefonsamtal och... annat. Jag tränar mer sällan, varför skulle man vilja ge sig ut och springa när man kan stanna hemma och trivas? Men vad jag förstått så händer det de flesta med jämna mellanrum, och ibland med sämre ursäkt än jag har.

"Ett förhållande handlar om att ge och om att ta." Det sa min nu hädangångna mormor till mig för snart två år sedan när vi pratade om denna spirande relation.

Jag ger lite av min fysik och min sömn, mycket av min tid, och all min kärlek, och i gengäld får jag mer än jag någonsin trodde var möjligt.

Älskade Sara, jag hoppas tror och vet att du vill hålla fast vid mig, och då blir det som du vill, det vet du.

Gott nytt år, jag älskar dig!
/Din Emil


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Caspita

Av och för mig, igår idag och imorgon

RSS 2.0